I månadsskiftet september - oktober 2021 reste 45 medlemmar på en två-dagars konstresa med Louisiana som mål.

Resans första anhalt var den lite otippat vackra konsthallen framvuxen ur ett gammalt gästgiveri i lilla Hishult. Ägaren Kjell-Åke Gustavsson (bild) berättade om hur han utvecklat släktens gästgiveri till denna konst-oas med inspiration av konstnären Björn Wessman. Här svävade i år Maria Miesenbergers blanka, perfekta människokroppar i hisnande hopp på höga pelare eller hukade under en bänk. Betraktaren anar att det bakom lugnet också finns en erfarenhet av det smärtsamma. Är hoppet en flykt eller lek?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En av Maria Miesenbergers skulpturer finns också i den intilliggande skulpturparken där ytterligare 40-talet konstnärer bidragit med skulpturer. Tyvärr var det en regnig dag, men en annan dag på vårkanten kan man också njuta av rodhodendronprakten och Zen-trädgården. Många deltagare lockades denna dag av att dra i kläppen till den tunga bronsklockan med en sällsamt lång efterklang.

Nästa anhalt var Mjellby konstmuseum i Halmstad. Här finns en permanent utställning med verk av Halmstadgruppen som introducerade svensk surrealism.

En guidad visning gav en bra inblick.  Det var

bröderna Erik och Axel Olsson, deras

kusin Waldemar Lorenzon och vännerna Esaias Thorén

och Stellan Mörner som bröt den nationalromantiska

eran med att gemensamt ställa ut i Göteborgs

konsthall 1930.

Motiven blev mer abstrakta former och linjer och surrealistiska bilder där verkligheten upplöses i nya proportioner och kombinationer.

​

​

​

​

​

​

​

​

 

 

 

Efter en trevlig kväll i Helsingborg tog bussen sällskapet över sundet via vackra Strandvejen till Humlebæk och Louisiana. Här var Karin Mamma Anderssons huvudutställning Hum drum.

Hennes stora bilder kan vara en vardagshändelse fångad i stunden eller kanske rättare sagt stunden före eller efter att något kan ha hänt. Hon utgår ofta från ett fotografi och fragment av egna minnesbilder. En bädd, ett piano, linneskåp, ett frukostbord eller till och med en brottsplats … ger en märklig blandning av vardaglighet, skönhet och vemod.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konstnären berättar i en video om hur hon undviker ögon och därför gärna ersätter människor med dockor och marionetter eller bortvända huvuden.

Ett annat sätt att uttrycka sig har Mika Rottenberg. Hon blandar film, installation och skulptur med grotesk humor där kvinnor likt maskiner är i rörelse och bearbetar det till synes vardagliga. Vad sägs om en avklippt nagel som kavlas och rullas till något som sedan bearbetas … man häpnar.

På Louisiana visades också en stark utställning om afro-amerikaners livsvillkor av Arthur Jafa.  Här kunde man t.ex. se en svartfärgad amerikansk flagga skuggad av en svartfärgad sydstatsflagga och flera högröstade videokonstverk som på olika sätt angrep rasismen.

Det är verkligen en omväxlande upplevelse att vandra runt på Louisiana. Från Mamma Andersson passerar man flera andra spännande konstnärer. Pia Arke undersöker begreppet identitet utifrån sitt grönländska arv. Man stannar gärna och betraktar Giacomettis långsmala figurer. Några deltagare passade på att öppna en dörr till Yayoi Kusamas prickiga värld där speglar och ljus och mörker gav en hisnande känsla att befinna sig i rymden.

Och utanför muséet har man ännu mer att betrakta i Skulpturparken. Just denna dag med ett rejält blåsigt Öresund i bakgrunden och regntunga skyar där ovanför. I bussen hem och en tid framöver har man mycket konst i huvudet att bearbeta från denna lyckade resa.

​

​